Liten i Magen är alldeles vild och galen. Egentligen borde man ju vara glad och lycklig över det, men det är svårt... Nu påminns jag hela tiden, varje dag om att det verkligen växer någonting inuti. Svårt att ignorera och betydligt svårare att låta bli att Älska. Hur ska jag våga älska?!? På nått sätt älskar jag väl så klart Liten i magen men jag gömmer undan dom där lyckliga sprudlande känslorna så djupt det går. Så rädd för att mista ett Efterlängtat och Älskat barn igen.
Det är redan "nedförsbacke" 20 Veckor är passerade och mållinjen närmar sig i ett skrämmande tempo.
Lilla Liten därinne, jag hoppas att du har överseende med din "känslokalla" Mamma.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Kära du!
Du känner så mycket mer kärlek än du själv inser och vågar låta dig känna. Du vet det redan, för det beskriver du. Försök att släppa fram dem mer, för du vinner så mkt på det. Smärtan skulle inte bli mindre bara för att du inte tillåter dig känna kärleken fullt ut. Jag vet att du egentligen redan vet allt detta.
Du älskar Fabian och du älskar Ebba och du älskar Liten. Underbara fina mamma försök att njuta av Liten som lever i dig och älska så mkt du bara kan.
Å jag bara svamlar..... Massor av kärlek till dig. Kram
Fina vän! Du är inte känslokall! Bebis vet nog att du älskar och det är helt förståeligt att du inte vågar fullt ut. Hoppas att liten snart (men inte allt för snart) ligger i din trygga famn! Kram
Visst är det svårt att våga. Riktigt våga och släppa hän de där kärlekskänslorna. Om det skulle bli lättare att mista tvivlar jag starkt på, men döden har lurat oss på villovägar.
Vi SKA klara det här!
Vår lilla liten är också alldeles vild i magen och jag är säker på att det är ett sätt att hjälpa oss på vägen.
Om några månader är det vår tur att ha våra levande underbara bebisar i våra famnar. Det bara MÅSTE vara vår tur!
Kramar
Men klart man stänger av allt efter vad ni vart med om! Men detta kommer gå super bra! Skit mysigt med alla bebisar i släkten nu ju :) Ha d bra :) Kram
jag är så glad för eran skulle att ni har en vilde där inne! och du är inte känslokall! ingen kan väl tycka det är konstigt att du är rädd att fästa dej vid "smille", fast det har du nog redan gjort. KRAMAR täng
Du är inte alls känslokall! Men tillåt dig själv att vara lycklig och älska! Om det GUD FÖRBJUDE skulle hända något, kommer du då inte önska att du hade älskat fullt ut? Bara en tanke från mig...
Vilken fin mage du har :))
Skicka en kommentar