Tomrummet har minskat.

Sen lilla Tyra kom så har tomrummet inom mig blivit mindre och saknaden är inte längre lika påtaglig. Ibland får jag nästan påminna mig om allt som hände innan Tyra. Våran lilla Ebba, inte det att jag inte tänker på henne, för det gör jag varje dag, men det känns så overkligt... Men så tittar jag på foton av Ebba och minns, minns glädjen, smärtan, sorgen och det orättvisa i att hon inte fick finnas hos oss. Att hon var dömd att Dö... Ibland funderar jag på hur livet sett ut om vi haft båda våra små tjejer här hos oss.. Jag har gjort en fotobok till Tyra i Julklapp och en av sidorna är vigd åt Storasyster i Himlen. Jag satt och bläddrade i den och när jag fick se Ebba och Tyra bredvid varandra så brände tårarna. Dom är lika, två systrar som aldrig kommer få chansen att lära känna varandra. Det är inte alla som har en Lillasyster i Himlen, sa Storebror en dag med stolt röst. Och det är så sant, (som tur är) det är inte alla som har en egen liten Ängel i familjen. Älskade Ebba du finns alltid med oss.