Jag hör till den skara av Gravida som har NOLL sexlust.... En del hävdar att dom blir extremt "sexuella" (måste vårda mitt språk) när dom är Gravida, jag däremot har ingen lust alls... När jag ska försöka reda ut problemet med mig själv inuti min hjärna så får jag bara svaret, Varför? Varför ska jag ha sex nu, vad tjänar det till? Jag är ju redan "befruktad".
Sen kommer skuldkänslorna, stackars liten otillfredsställt Sambo.
Sen kommer lite panikkänslor, tänk om han söker sig nån annanstans!?!? Sen blir jag svartsjuk och rent utav arg eftersom min hjärna målar upp ohyggliga scener av min älskade sambo rullandes runt med nån supersöt ogravid tjej som fnittrar hejdlöst...
Sen tänker jag att ikväll då ska jag ställa upp, det är ju lite av min plikt, min Älskade Stackars Sambo. Sen slår det mig när vi går och lägger oss hur galet trött jag faktiskt egentligen är och att sexlusten hur mycket jag än försöker inte går att trolla fram. Sen viskar mitt "onda" samvete med ett hånskratt till mig, -Där kan han gott ligga, varför ska jag ha dåligt samvete? Det är ju han som gjort mig gravid. Han får inget sex den "lille stackarn"... Men vad är det jämfört med 9 månaders graviditet!?!? Illamående, obotlig hunger, bristningar, svullen kropp, ond rygg, dålig sömn och sen en Förlossning på det.
Nänä, han kan allt ligga där, "Stackarn"!!!
måndag 11 maj 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
9 kommentarer:
Läste ditt inlägg som du kanske förstår och du jag kan bara tala om för dig att man behöver inte vara gravid för att inte ha någon sexlust. men ju mer man försöker och ska tvinga den dessto längre tid kommer det att ta. Men det krävs att båda förstår att det är bättre att göra upp att under en två elller tre veckor ska man inte röra den andra sexuellt och när man väl inte får. Då komer lusten...
vet inte hur jag stavade mitt namn
"skönt" att höra att det fanns fler än jag.....:) kram kram
Haha ;-) Det kan han ju få ta igen sen om ett år eller så ;-) Kram
Hihi känner igen mig själv...när jag var gravid
Haha!! Du är la rolig!! Förhoppnigsvis(för sambon) kommer lusten snart krypandes tillbaks... Om inte annat får han helt enkelt nöja sej me lite gos bara...ett par månader klara han väl??
Hoppas allt är bra! Nu är det snart dax för en fika tycker jag faktiskt!!
Kram på dej bejb!!
Du träffade mig mitt i prick där, precis så kände jag när jag var gravid!
*asgarvar* fy fan vad skön du är!! hahaha!!
Ja, det där får de fan räkna med när man väntar barn :D
Hoppas det är ok att jag halvföljer bloggen fast vi inte setts sen gymnasiet. Tycker att den är inspirerande på nåt sätt, att se hur man tacklar sånt här och hur man får styrka att våga försöka igen. Har flera kompisar som inte vill prata om missfall och förlorade barn alls. Starkt av dig i allafall.
/Kristin
Skicka en kommentar